kanske är det sant.

Här ligger jag i en kompis säng o tycker synd om mig själv, hostar som en galning och pratar som om jag levt på cigaretter och whiskey hela mitt liv. 
 
Mår precis mellan glad och ledsen, mår inte alls. Kan le, gråta och hosta just nu. Men mest ingenting alls. Vill krypa ner i en varm famn men inte vilken som helst. Vill att någon ska komma med te och pasta till mig, men inte vilken någon som helst. Vill få en puss på pannan, och definitivt detta inte av vem som helst.
 
Just nu mår jag inte alls, gör inget alls och är rätt så nöjd. Det är skönt att slippa tänka alldeles för mycket, det är skönt att veta att om jag ringer ett samtal så kommer jag få stötande ord, det är skönt att inse att min stöttepelare inte måste vara han. Inte längre får vara han.
 
Nu är det dax för mig att ta första ciggen för dagen och låtsas att jag sippar på en gyllenbrun whiskey.
 
 
Allt | |
Upp